Investera

Private equity

CBC är ett private equityföretag. Det är en alternativ investeringsklass, en form av privat finansiering. Private equity-finansierade företag är varken börsnoterade eller verksamma på den offentliga marknaden. Istället görs investeringar från privata investerare. På så sätt kan små företag med stora idéer växa och bli större.

Vad är private equity?

Private equity är en alternativ investeringsklass, en form av privat finansiering som varken är börsnoterat eller verksam på den offentliga marknaden. Istället görs investeringar från privata investerare i Private equity-företaget som i sig investerar eller köper upp delar av företag som behöver tillgång till kapital. De investeringar som görs i private equity görs framförallt av institutionella och ackrediterade investerare, då dessa kan avsätta betydande summor under längre perioder. Detta är nödvändigt då det är lång väntan på innehavsperioden. När företagen antingen kan köpa ut sig själva alternativt om investerarna kan sälja sina delar i företaget vidare är målet med investeringen uppnådd och private equity-företaget kan dela ut vinsten till investerarna.

Hur fungerar private equity?

Vad ett Private equity-företag gör är att det samlar in pengar från investerare till fonder för att sedan investera i företag i behov av mer kapital, både tillväxtbolag så kallat “start ups”, företag som befinner sig i ekonomiska instabilitet för att strukturera om dem till viss del, så kallade “turn around företag” eller helt köpa upp företag så kallat “distressed fundings”. Avsikten med investeringar i turn around-företag är att göra nödvändiga förändringar i dess verksamhet och ledning och sälja av vissa av företagets tillgångar till en vinst. Tillgångarna i fråga varierar från såväl fysiska ting såsom maskiner och fastigheter till immateriell egendom som exempelvis patent. Medan distressed fundings innebär att företag köps ut helt i avsikt att förbättra det för att sedan återförsälja det till en vinst eller genomföra börsnotering. Investeringar i start ups görs för att låta nya företag med nya idéer växa genom att få större kapital för att sedan återförsälja alla eller några av sina andelar i företaget med vinst när det växt sig större.

Nackdelar med private equity

Private equity som idé har unika utmaningar. För det första är det svårt att förutse hur ens investeringar kommer att utvecklas i förväg, därför är det viktigt att investerare har likvida medel för att ha råd med väntetiden. Det finns inte heller någon form av plattform som sammanför investerare/ köpare med säljare, företaget som vill ha investering måste istället aktivt söka efter passande investerare eller köpare av företaget. Prissättningen för aktierna i företaget bestäms genom förhandling mellan köpare och säljare och inte av marknadskrafter, som vid börsnoterade företag. Likaså bestäms aktieägarnas rättig- och skyldigheter genom förhandling då det inte finns något ramverk att följa likt det på den offentliga marknaden.

Private equity genom åren

Det är det senaste tre decennierna som private equity varit allmänt känt som begrepp. Däremot har det i praktiken använts sedan början av förra seklet. Det sägs att bankmagnaten JP Morgan 1901 genomförde det första så kallade hävstångsinstrumentet av ett stort stålföretag kallat Carnegie Steel Corporation som han sammanslog med andra stålföretag, tillsammans bildades United States Steel som kom att bli världens största företag. Dessa typer av stora sammanslagningar avvecklades dock 1933. Företag som använde sig av private equity hade en sidoroll i det finansiella ekosystemet fram till 1970-talet då riskkapitalister började investera i Amerikas tekniska revolution, företag från Silicon Valley bland annat Apple och Intel fick nödvändiga medel för sitt grundande genom private equity. Det blev mycket populärt under 1970- och 80-tal och en medvetenhet om branschen spred sig som resulterade i större tillgängligt kapital för fonder och storleken på investeringarna blev generellt större. Precis innan finanskrisen 2008 hade Private Equity sin absoluta topp och studier från Harvard visar att företag som stöttes av private equity presterade bättre än sina motsvarigheter på den offentliga marknaden efter börskraschen. Under åren efter finanskrisen har de privata kreditfonderna stått för en växande verksamhet hos private equity-företag.

Vad är en riskkapitalist (VC)?

En riskkapitalist (VC) är en private equity-investerare som tillhandahåller finansiella medel till företag som uppvisar hög tillväxtpotential i utbyte mot en kapitalandel. Det kan vara att finansiera nystartade företag eller stödja småföretag som vill expandera men inte har tillgång till aktiemarknaden. Riskkapitalister är villiga att riskera att investera i sådana företag för att avkastningen i slutändan kan vara mycket gynnsam om företagen de investerat i lyckas väl. Detta medför alltid risker som kräver att riskkapitalisterna har likvida medel och har råd att riskera eventuella misslyckanden.

Futuristic graphical user interface concept.

3

bolag med framgångsrika börsintroduktioner under 2021

100%

Tillgång till onoterade framtidsföretag

Vår investeringsmodell

Investera i framtidens miljardbolag – redan idag

Vi har skapat en exklusiv möjlighet för privata investerare att placera i potentiellt högavkastande nordiska tillväxtföretag- kommande globala världsledare. En investering som annars är förbehållet VC bolag, stora riskkapital bolag och andra större private equity aktörer. Vi är långsiktiga i våra placeringar och bygger värden. Våra investeringar skall väsentligt överstiga traditionella placeringar under placeringstiden.

Läs mer om vår investeringsmodell

Hur tillväxtbolagen finansierar sig

Tillväxtbolag, så kallade start ups behöver i början av sin tillväxtresa vid ett flertal omgångar få in kapital. Dessa kallas för rundor. Hur resorna ser ut varierar mellan företag till företag och det finns inga exakta parametrar för hur dessa rundor helt ska se eller hur de ska definieras, dock kan detta förklaras i generella drag.

Seed/sådd-runda:

Första rundan kallas ofta för seed- eller såddrunda och är de pengarna som krävs för att starta företaget utöver de som grundarna själva lagt in i det. De som investerar i denna rundan är ofta från kontakter, bekanta eller riskkapitalister som ibland kallas affärsänglar. Syftet med pengarna från denna runda är att få ut en “Minimum-viable product”, även känt som “MVP” som ska visa hur produkten eller tjänsten fungerar, få igång försäljningen samt att ge kunder chansen att utvärdera dessa.

A-runda:

Runda två i turordningen kallas A-runda och är när tillväxtbolaget börjar visa resultat i form av försäljning eller vid tjänster exempelvis återkommande användare. Målet med denna runda är fortsatt utveckla verksamheten och samtidigt optimera produkten eller tjänsten och att visa att det finns en lönsamhet i företagets affärsidé.

B-runda:

Runda tre kallas B-runda och handlar om att bygga vidare bolaget ytterligare genom exempelvis expansion till nya marknader, utökat produktutbud samt att få en komplett organisation på plats.

C-runda:

Vid fjärde rundan den så kallade C-rundan handlar det om att skala bolaget till flera marknader i exempelvis andra länder eller helt globalt. För flera bolag är detta den sista rundan innan en börsnotering görs eller att bolaget fortsätter att finansieras med sina egna medel. Dock är det inte helt ovanligt att flera rundor, D- och E-rundor görs inom tech-bolag.

På CBC arbetar vi framförallt med tillväxtbolag/ start ups som är redo för en A-runda och behöver tillväxtkapital. Det är dock inget krav att bolagen gått igenom någon extern kapitalrunda innan, utan för oss handlar det om vilket stadie bolaget befinner sig i.

Exit

Vad är utköp? Utköp, eller en så kallad buyout är ett förvärv av ett bestämmande intresse i ett företag. Buyouts sker när en köpare förvärvar mer än 50% av företaget, som leder till en kontrolländring. Företag som är specialiserade på att finansiera och underlätta dessa, agerar ensamma eller samarbetar med andra företag och finansieras vanligtvis av institutionella investerare, riskkapitalister eller lån. Vid buyouts där företagets ledning köper ut ägarandelar kallas det för ett förvaltningsutköp. Om det krävs stora lån för att finansiera utköpet kallas det för ett hävstångsutköp.

Management buyouts (MBO) ger en exitstrategi för stora företag som vill sälja avdelningar som inte ingår i deras kärnverksamhet, eller för privata företag vars ägare exempelvis ska gå i pension. Vid utköpet får ledningen för företaget som köps upp en andel av vinsten. Den finansiering som krävs för en MBO är ofta betydande och är vanligtvis en kombination av lån och eget kapital.

Leveraged buyouts (LBO) finansieras av lånade kapital med företagets tillgångar som en säkerhet för lånen. Företaget som utgör LBO får endast tillhandahålla 10% av kapitalet för LBO:n medan resten finansieras genom lånen. Detta är en högriskstrategi men som kan resultera i hög avkastning som också krävs för att betala räntan på skulden. Företaget som gör utköpet säljer ibland delar av det uppköpta företaget för att betala av skulden.

Investeringar

Bli delägare i nya hållbara tillväxtbolag

Vi investerar i talangfyllda företag med stor tillväxtpotential. Bli delägare i hållbara, nordiska tillväxtbolag tillsammans med oss. För små talangfyllda företag med stor tillväxtpotential är nytt kapital och ny kunskap många gånger avgörande för nästa steg i utvecklingen.